Min mammi.

Jag började för typ 8 månader sen benämna mamma för mammi, för mig själv, inte för någon annan, kanske här el på instagram men inte för barnen eller till henne. Vet inte heller varför. Vi har två barn hemma med känselspröt som är så vansinnigt känsliga. Filippa och Elvina. Elvina, hon började kalla mig mammi för ca 4 månader sen. Jag är ju lite så att jag tror på kopplingar och så. Ja, ni hajar, mamma finns där. Imorse så kollade jag på tv 4 och pluggade. Barnen vakna, satt med sitt, Ronny sov. Jag såg att Petter va på tv med en låt. Hörde att det va om sin mamma, dagen va redan jäkligt jobbig då vi skulle ta hand om saker runt mamma, stängde av ljudet då jag vart ledsen. Fick ett sms av en mycket bra person.  Hon skickade länken på låten.  Jag grinar såklart. Som alltid. Hemma på kvällen spelar jag låten i köket när jag tänker på dagen och lagar mat. Elvina kommer ut, hör introt,säger; åh, där är låten" mamma sa till mig" du tycker om den.  den va på tv imorse men du hörde Inte hela. Alltså mina barn. Måste ta tillvara allt.