Ursäkta men det bor barn här.

Läste en bra sak på en blogg, hur hon efter några år av stress och utmattning insåg att man kan inte be om ursäkt för att allt inte är tipptopp hemma, skitiga fönster och matbitar under barnstolarna, skor som ligger överallt i hallen och leksaker i varenda vrå i huset. Hon påpekade att hon numera sa ursäkta men det bor faktist barn här, så får man helt enkelt ta det som det är hos dom. Hon vill vara med sin familj, inte känna all stress över allt annat. Bra sagt tycker jag. Borde ha en skylt hos oss på dörren där det står så på. Jag har flera år tyckt att det varit jobbigt när en del kommer hem och man vet att dom verkligen irriterar sig på sakerna som ligger överallt, istället för att bara umgås så blir man stressad innan och gör hemmet som andra vill att det ska vara, galet. Så kan det ju inte vara. Vi har många gånger fått kommentarer om vår trångboddhet och folk som påpekat att vi borde göra något åt saken. Man varför? För deras skull eller för vår? VI har ju inte lidit, vi har hittat lösningar och tyckt att det gått bra o valt att prioritera annat. Men för dom måste detta varit jättejobbigt. :-) Dom som kommenterat just detta mest är dom som mest sällan är här. Vi kanske har varit lite familjen som inte gjort som alla andra, men vi har faktist tyckt att vi haft det väldigt bra. Vi har valt att bo på landet, trångt, beroende av bil, jag har varit hemma länge, för att vi velat ha det så med barnen, vi har velat och haft möjligheten till det, pluggat emellanåt men inte valt att ha barnen på förskolan mer än nödvändigt, vi har inte delat på föräldrapenningen för Ronny har ett företag och kan inte bara vara borta, ett val vi gjort ihop, och jag har tyckt om att ha barnen hemma och inte tyckt att jag offrat något alls. Min pension blir lite mindre, javisst, men tiden med mina barn är mer värd än den summan, utan tvekan. Vi har hittils njutit ( samtidigt slitit mitt hår) för att vi varje sommar haft långa sommarlov, vi har tagit lediga dagar när vi tyckt vi behövt det resten av året och tyckt att hemmet är viktigare än förskolan. Även om Elvina just startat 6 års så är det snart ettan som gäller och då kan vi inte ha samma vardag som vi hittils haft. Så längee det går och så länge vi kan så fortsätter vi så här. Och som sagt...ursäkta det bor barn här...städa gör jag en annan dag. :-)